Yeah!

Skönt att dagen är över och att ångesten har försvunnit med dagen.
Det onda i bröstet är ödem (svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna) så det var ju skönt. Helt fantastiskt underbart jävla skönt! Allt annat såg fint ut. Det gick bra att få Herceptinet denna gång med. Vi låg fem personer i samma sal och det var mycket surr och skratt.

Jag klarade natten och dagen utan lugnande piller, fast jag blir slut av att vara orolig. Och såklart av att packa packa packa...

Igår när jag var på möte med min chef ville han att jag skulle berätta om min resa. Jag berättade och han frågade om smärtan vid cytobehandlingen. Hur ont hade jag? När jag pratar med kvinnor brukar jag säga att jag hellre skulle ha fött två barn på raken men det är ju dumt att använda det med tanke på att karlar inte kan referera till det. Jag funderade en stund, kände att jag satt där och såg tom ut i ögonen. Plötsligt kom jag på det och sa "Ja, det är svårt att hitta en liknelse men nu har jag det - det var lika hemskt som det är för dig när du är förkyld..."

Hehe...