Tiden flyger

När Royne kastade upp dörren och ropade ”Vad är det?” så undrade jag vad han sysslade med… Jag frågade om det hade brunnit för honom men då sa han att han hade tyckt att jag ropat och att det lät som att något hemskt hade hänt… (Med det menar han om jag råkat få syn på en spindel i storlek 5 mm i diameter – kan bara säga om det att spindlar är otäcka kryp som gärna får bo någon annanstans än med mig). I alla fall så hade jag inte fått syn på någon spindel utan höll på att laga mat och sjöng en snutt på nån fin låt… trallade lite sådär man kan göra ni vet när man lagar mat. Drogs kanske med lite av låten och sjöng ut en aning… Så kommer den muppen inrusandes och tror att något hemskt har hänt? Trodde att jag ropade? Kan inte påstå att karln vann några poäng där inte och där fick ni alla ni som tycker att Royne är så bra. Det är väl genom detta ganska tydligt att han har uppenbara fel och brister? Jo! Nähä…. Jaja, skit samma. Jag vidhåller i alla fall det. Har andra saker på listan över ”Saker som gör Royne ickeperfekt”… som t.ex. att… jäklar listan e tom men jag är helt säker på att han fiser i sömnen. Ser ni, alla har vi något litet spöke i garderoben!

Nä, men nu kom jag på en sak till. För en stund sedan tog jag ut lincerna, hade dem i ena handen och skulle slänga dem i soporna. Royne stod i köket och jag sa "Du får en tia om du käkar upp lincerna". Skojade bara men han tog lincerna, hämtade ett glas med vatten och svepte lincerna i ett svep. När jag sa åt honom att han var galen och rubbad sa han "Det känns inte så svårt att vara med dig då".
Tro vad han menade med det..? :) Poängen med att jag berättade detta förstår ni säkert. Skenet kan alltså bedra, nu har jag bevisat att Royne inte är perfekt eftersom han klagar på min skönsång, fiser i sömnen och käkar lincer. Solklart fall av ickeperfektion! :)

Nog om spindlar, fisar och annat smått och gott. Till viktigare saker. Som att idag slog det mig att nu är bloggtiden över. Jag skapade ju bloggen för att kunna berätta om allt som hände under behandlingarna. Så att jag skulle slippa känna att jag måste ringa och informera om allt som hände och hur jag mådde. Så att ni skulle slippa ringa och fråga. Bloggen har verkligen varit fantastisk och fyllt sitt syfte och jag tackar än en gång för alla inlägg, personliga mail, kärlek och omtanke. Det har hjälpt mig att hålla humöret uppe och jag är djupt tacksam för det.

Jag kommer att ha kvar bloggen tills efter mitt första återbesök, som är om knappt två veckor. Då har det gått 4 månader sedan jag fick min sista cellgiftsbehandling.

Tiden flyger.