Första strålningen

Jahapp det var det de… nu sitter jag hemma i soffan och har en svosch och tänker att jag helt odramatiskt har fått strålning. Först fick jag information av en manlig sköterska om strålning. Sedan fick jag svara på frågor om hur jag mår, om jag har allergier och – om jag: ”He jag vet inte hur jag ska säga… he… men har du problem med att gå på toa?” Stackars kille, i övrigt var han jättefin på alla sätt och vis men det där blev lite jobbigt för honom. Tur att jag inte har några problem för det hade inte varit kul att behöva svara ”Jo tack, i morse var det fast och fint men för det mesta rinner det bara” eller nåt i den stilen. Jisses, vissa blir naturligtvis tvungna att svara så för att det är så men jag är grymt tacksam för att jag inte är en av dem för jag vet inte hur han skulle ha reagerat…

Ja ni ser hur det är i min värld nu för tiden, viktiga saker som dryftas varje dag…

Hur som helst så fick jag lägga mig på en brits, bli ritad på och efter de hade mätt och ställt in all apparatur så fick jag order om att slappna av och ligga still. Sedan försvann de därifrån och då surrade det och pep i några minuter innan de var tillbaka och allt var klart. Tack och hej leverpastej, vi ses i morgon!

Vid samtalet innan var sköterskekillen noga med att betona att jag skulle slappna av och ligga stilla. Det är ju inte så konstigt att de vill det för rör man sig så strålas ju fel ställen och det känns ju liksom dumt och onödigt. Men sedan sa de till fler gånger om att jag skulle slappna av och oj vad det var svårt. När jag måste göra nåt så blir det så svåååårt. När jag var liten och visste att jag inte fick svära inför min morfar som var präst, så gjorde jag det ändå. Så fort jag träffar folk som har anknytning till kyrkan så börjar jag svära som en borstbindare än idag. Det är som om ”horna” bara poppar fram och något främmande intar min mun och sen svär jag som en besatt.

Tidigare tror jag att jag har skrivit att ca 50 % blir trötta av strålningen men jag fick nya siffror idag. 99% av alla som strålas blir trötta MEN jag förväntar mig att det kommer att dröja innan det märks för på lördag ska jag ha vansinnigt roligt på bröllopet. Pilla – oroa dig inte – VI KOMMER!!! Vi åker faktiskt redan i morgon och ska mysa på hotell, min kärlek och jag.

Nu är det bara 32 dagars strålning kvar… Tjohej!