Pangrattato...

Underbart med helg! Jag lovar att jag njuter av varje dag! Innan ni läser vidare vill jag betona att mina värden i fredags var superba! Det var bara de röda blodplättarna som blivit färre i antal så därför har jag varit lite trött i helgen. Men minskning av röda plättar medför inte större infektionsrisk!

Tidigare i veckan satt jag och mannen i huset och slötittade på ett program av nakne kocken. Vi missade början men Jamie gjorde en pastarätt med tillhörande Pangrattato (gammalt bröd tillagat med diverse tillbehör). Pangrattaton skulle göras med matberedare och denna maträtt såg så fantastisk god ut att jag genast bestämde att vårt hushåll behövde en matberedare. Så igår åkte vi till Birsta och införskaffade en matberedare – man kan göra allt möjligt fantastiskt med den, kommer nog inte att behöva alla andra byttor och slevar längre…

Väl hemma la jag det vita brödet på tork (det var alldeles för färskt för att passera som gammalt bröd hehe) och väntade på att det pösiga och färska skulle bli stelt och hmm… gammalt. När det var ganska gammalt så använde vi den underbara matberedaren och knivade ihop det gamla brödet med lite torkat svamp och kryddor, innan jag stekte det i olivolja med krossad vitlök och några kvistar timjan. Ja, visst låter det fantastiskt gott? Detta brödsmul skulle man sedan strö över den färska pastan, såsen och parmesanosten och till slut toppa med några kvistar timjan. Jepp, det vattnades i munnen på mig med…

Medan jag gjorde detta så kokade vi hackad purjolök toppad med parmaskinka. Det såg tunt och lite fattigt ut men det kunde väl inte bero på att vi hade missat början av programmet? Skulle det faktiskt egentligen vara fler ingredienser där under purjolöken… ingredienser som inte syntes? ”Äh, det blir nog jättebra”, sa jag och var övertygad om att det skulle bli sådär enormt gott. Men… vi hade nog missat något i alla fall för det var inte gott. Det var torrt och den förbenade Pangrattaton liksom fastnade i gommen och kinderna. Det slutade med att Elin plockade fram något att äta ur frysen... jag tappade matlusten … och Royne svängde som av en händelse förbi McDonalds lite senare.

Men en matberedare har vi i alla fall! :)