Hä bli bättre för var dag – precis som jag bestämt har resonerat med mig själv… ;)
Den enorma tröttheten börjar sväva bort, likaså värken i kroppen och oj oj oj vad glad det gör mig. En sak har tillkommit och det är ont ONT i naglarna… känns som om de består av blåmärken fast inget syns. Ont i naglarna kan jag lätt leva med! Nu till något helt annat…
Jag har pratat om det tidigare men för att friska upp minnet både på mig och er andra… den 12 juli 2007 slutade jag snusa. I 23 långa år hade jag låtit nikotinet bestämma över min hjärna men då fick det vara nog. Det var ett litet helvete att sluta och jag tog hjälp av låtsassnuset Onico, för att ha något under läppen. Under hela tiden sedan dess har jag känt att ännu en tröskel att ta sig över är att sluta med låtsassnuset. All vana att ta itu med…
Tidigt i onsdags morse tog Onicon slut och eftersom jag var på sjukhuset så fick jag ju snällt vänta tills Royne kom och hämtade mig. Men jag bad honom inte köpa med sig något snus och sedan dess har jag varit utan. Jag har några dosor på lut i kylskåpet men dem ska jag slänga idag. Jag är färdig med Onicot också och det känns underbart. Nu bestämmer jag helt och hållet över min hjärna och min kropp. (Hrm... menar sedan då cellgifternas era är över...)
Hörrni Glad Påsk på er – det gör för ont i naglarna så nu vill jag inte skriva mer.
JAG LEVER!
11 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar