Bra dag!

Scenario:

Min kompis, nämner inga namn... men det är hon som inte kan träffas för att hon måste kolla på Aschberg och Gertstjärt på tv... jag trodde att det var någon hockey hon inte kunde missa. Tji fick jag. Jisses.

Hur som helst. Denna kompis dog nästan när jag berättade på telefon att jag skulle på förleläsning med Niclas Wikegård. Hon vrålade "Jobba, jobba, jobba" så att jag inte kunde höra på det örat på flera dagar ;) Tydligen så brukar/brukade Wikegård köra med det.

Jag har inte så bra koll på denna Wikegård. Hockeprofil, hockekvällmedverkare. Tydligen föreläsare.

Så jag brassade ner till Sundsvall och Södra Berget utan förväntningar. Lysande utsikter anordnade detta. Det blev en skitbra dag, min polare Nicke (hrm) var en jättebra föreläsare och allt han sa kan jag applicera på mitt eget liv, mitt eget jobb. Ledarskap och värdegrund. På eftermiddagen hade vi workshop och då var han med.

Det var då jag gjorde mitt närmande.
Frågade om han kunde göra mig en tjänst.
Vilket han gärna gjorde.

Jag bad om att få ta ett kort på honom, ställde mig med mobilen och måttade. Då drog han mig bredvid sig och sa åt en annan kille att knäppa. För jag skulle ju vara med på kortet. Gha, jag kände mig som en dyrkande fjortis och apskrattade. Ja, lyckades se ut som en tokskrattande apa med hästansikte... en överrumplad sådan. Skit.





















Eftersom det vore pinsamt om han trodde att jag var något sorts fan så berättade jag ju självklart om min kompis, hennes "jobba, jobba, jobba" - vrål i mitt öra och bad om en autograf också. Han skrev hennes namn, en autograf, ritade en gubbe och skrev "jobba, Jobba, jobba". Min kompis blev ju såklart totalt helt överlycklig. Jag är ju en världsbäst kompis som skämmer ut mig såhär... :)

Eller hur!?