...på det mesta och efter att ha struntat i bloggen i några dagar så har jag nu börjat tänka på den.
Kanske är det så att i och med tillbakagången till det "vanliga livet" så blir tankarna färre... och kanske inte lika invecklade.
Så då behöver jag inte skriva av mig dem?
Ja, vad vet jag?
Det känns som om det är dags att ta tag i tänkandet, se till rensa skallen från skolans tonåringar och deras problem när jag kommer hem... och kolla läget i min egen skalle... för visst är det väl så att meningen med livet delvis är att lära känna sig själv? Att utvecklas... och om jag aldrig umgås med mina tankar blir ju det lite svårt...
Det där låter kanske märkligt.
Men det gör inget
Jag funderar vidare så kanske jag blir mer tydlig nästa gång vi hörs...
Jag ska låtsas att jag ligger här och smeker den mjuka och vita sanden med tårna samtidigt som jag tänker...
1 kommentar:
Ja det är väl så, att man måste bekanta sig med sina egna tankar! Och liksom bli tillfreds med sig själv och situationen, vilken man nu än befinner sig i!
Personligen är jag nog lite så att jag tänker: ja men det tänker jag på en annan dag! Men det är ju som att sluta röka, den dagen kommer aldrig. Så det är väl lika bra att ta tjuren vid hornen! Bra sagt av en som inte har en aning om hur man ska gå tillväga :-) Men det kommer säkert bättre dagar!
Tack för dina styrkeord på min blogg!
kram K
Skicka en kommentar