”Men hur länge ska du få serpentinet?”
”När jag sitter ute på altanen och ser snön och solen, då är det vackert”
”Du är vacker”
”Jag vet att jag inte kommer att leva längre än till att jag fyller 21 år”
”Jag kommer att klara detta”
" Jag vill bara sova, då mår jag bra"
”Jag vill arbeta med motivation”
”Det gör ont i ögonen”
”Det har blivit bättre och jag tror på det här”
Dagen formas av ord och meningar som påverkar mig mycket. När jag tänker efter är ju alla dagar fyllda av ord och meningar som antingen stärker, skrämmer eller bara finns. Det är när dagarna rullar på och jag inte reflekterar över de meningar jag hör som dagarna blir suddiga och inte lika mycket värda.
När jag verkligen hör ger mig dagarna något.
Vissa saker kan man ta tag i – försöka backa upp eller ställa till rätta…
Andra saker ska man lämna till andra, bättre lämpade…
En del saker ska man bara njuta för fullt av.
När det gäller ”serpentinet” så var det Anneli som undrade i lördags och vi skyller glatt på de få glas vin hon druckit… Jag kommer att få herceptinet till i slutet av maj!
Stannar ni upp och tänker på vad som sägs, eller vad som menas med det sagda?
Det roliga/knäppa/läskiga är att när jag tolkar det jag hör så är det inte säkert att min tolkning är samma som vad talaren har menat med sina ord… vilket egentligen betyder att det kanske är fullkomligt onödigt att stanna upp. Förstår vi någonsin vad andra säger? Egentligen?
Förstår ni mig? Öh…
JAG LEVER!
10 år sedan
8 kommentarer:
En kursledare sa en gång:
Det är inte lätt att förstå vad någon säger som inte vet vad han tänker.
Öh ... jo, på ett ungefär! ;)
lidostillcapri, frågan är om du undrar om JAG vet vad jag tänker eller om det bara var ett allmänt konstaterande... tack för kommentaren för den får mig att tänka... :)
Anna, så är vi iaf två som förstår vad jag menar... det är nice :)
Inte alltid lätt att förstå sina egna tankar. Och självklart värre att förstå andras...
har ofta tänk den tanken. Inte någon skugga på dig eller din blogg.
Kram fån Skåne
lidostillcapri, det skrivna ordet kan bli otydligt ibland. Jag undrar ofta om läsare av bloggen uppfattar mina ord så som jag tänker dem när jag skriver. Jag ska iaf träna på att läsa saker på ett positivt sätt... för oftast är det ju så tänkt. Om inte annat så blir det bättre om man tänker så! :)
Kram tillbaka!
Du förstod iaf va jag sa när jag sa serpentinet...=) men å andra sidan förstår du de mesta jag säger och tänker. PUSS!
Puss Anneli! :)
Det finns två världar. den med ord, och den utan.
Den med ord är enkel och bedrägligt lättillvänjd, svår att fjärma sig ifrån och inger en slags trygghet i det att vi med en oifrågasatt självklarhet bygger hela vår tillvaro och existens på att det som sägs och tänks med ord, är sanningen.
Den utan ord är inte möjlig att ens skönja, för den som inte tar insikten till sig att det en gång i tiden inte fanns ord, eller ens språk, och definitivt inte det skrivna, men, att, världen fungerade ändå? Och på ett vis som lett oss fram till denna dag. När detta grundläggande faktum står klart, finns inte längre någon gräns för vad vi kan göra. När den ordlösa kommunikationen, den ordlösa förståelsen, den ordlösa tanken, Och, och nu kommmer det bästa; Den Ordlösa Känslan, fri och ren, helt okategoriserad i sin underbara icke ifrågasatta form, när allt detta ordlösa inträder, eller rättare sagt, när orden utträder, då, infinner sig den rena lyckan...
:)
/T
Skicka en kommentar