Fastkopplad

Att få behandling på sjukhus kan vara en chans till flera saker. Antingen kan man utnyttja tiden till att slappna av. Andra saker kan vara att läsa en god bok, se en film om man har dator med sig, arbeta med något eller prata med sänggrannen. Ibland är man så trött och slut att man sover bort tiden.

Vad man väljer och hur det i slutändan än blir, så ger tiden man är där alltid något.

Om man bestämmer sig för det.

Idag hann jag med mycket på kort tid.
Jag hann läsa en skvallertidning till hälften.
Och jag hann prata både med min sköterska och kvinnan som låg i sängen bredvid mig. Hon fick sin tredje cytobehandling och var fortfarande rätt så fräsch. Hon hade heller inte lika mycket ångest inför behandlingen som jag minns att jag hade. Jag fick ju ta en lugnande tablett för att klara av ångesten som försökte ta över min hjärna och min kropp. Att veta att man kommer att må som en påse skit av behandlingen är inte ett dugg roligt.

Jag hann också med att arbeta lite med handlingsplanen - på måndag är det dags! Må jag hinna få till ett bra upplägg...



Ho ho!

















Som vanligt blev jag katastrofalt trött av behandlingen och har sovit hela eftermiddagen. Somnade faktiskt med datorn på magen och vaknade när den började glida ner mot golvet.


Hoppas ni får en trevlig helg!