Avslutade året med att inse att jag inte längre kan äta varken stark mat eller mat som är gräddig. Insikten blev tudelad då jag också förstod att jag skulle kunna äta sådana saker då jag är borta några dagar… För att lyckas med nummer två. Både positivt och negativt med andra ord. Som vanligt egentligen. Allt går ihop. Allt hör ihop.
Efter min något sena Mandelatillbedjan startade året med en ännu starkare tro på att om vi kämpar för det vi vill och tror på, så mår vi bättre. Då blir allt bättre.
Några timmar in på det nya året hämtade jag en fullkomligt aspackad 18-års dotter.
Vilket fick mig att vackla i min tro. En aning. Det kan bli så när man är trött, ledsen och besviken. Men det går över. För efter att ha fått sova några timmar så är det ganska tydligt för mig att det viktigaste är att fortsätta tro och därigenom fortsätta kämpa.
Det är en regel – en livsstil – ett tänkande – som gäller allt.
Tro
Kämpa
JAG LEVER!
11 år sedan
1 kommentar:
Då mår hon ganska krasst just nu då, kan man hoppas och tro?!? :-/
Personligen tycker jag att spriten i sig inte är värst. Det får dom i sig i vilket fall som helst, vare sig man vill eller inte. Det värsta är allt som kan hända runtomkring. Allt våld, ogenomtänkta handlingar, och sånt man aldrig kan tänka sig att göra när man är nykter.
Men det är väl så att den insikten får man inte förs man blir vuxen, tyvärr... Det var alldeles för kort tid sedan man själv var i den åldern och gjorde saker som föräldrarna skulle satt i halsen för om de visste!
Skicka en kommentar