söndag 11 januari 2009

"Ollonskalleterapin"


Bilder jag inte gillar på mig själv är de bilder där jag tappat ögonbryn och ögonfransar, vilket jag nämnt tidigare en hel del. Jag tycker att jag ser ut som Gollum på de flesta bilder… minns att jag blev skrämd av mig själv ibland när jag gick förbi en spegel. Men för mig kopplas ju bilderna samman med smärta, ångest och en massa andra känslor. Detta gör naturligtvis bilderna ännu mer hemska för mig. De är grymt och skoningslöst FULA.

I morse kollade jag min sons äldsta storasysters blogg (he, ja det blir struligt med familjeförhållandena ibland…). Sandra hade lagt in bilder, tagna med mobilen, från 2008. När jag scrollade ner bland bilderna och såg mig själv som ollonskalle så skrek jag rakt ut. Jag kände mig utlämnad och naken, för den bilden är en av de bilder jag inte har klarat att lägga ut på mig själv. För ångestladdat liksom.

Men jag är tacksam över att jag har en förmåga att reflektera över saker och ting. Visst, ibland reflekterar jag och analyserar alltför mycket men i vissa fall är det bra. Som i detta fall. För nu har jag tackat Sandra för att hon lade ut den avskyvärda bilden på mig. Jag tackade henne för att hon hjälper mig vidare. Utan att hon hade en aning om det blev detta en del av min terapi. Att minnas, att bearbeta, få insikter och gå vidare.

Det viktigaste är att inse att jag faktiskt lever, mår bra och är omgiven av människor som älskar mig. Jag är dessutom lyckligt lottad som har hår på skallen ;) Och längre blir det för varje dag…

Det sista steget i ollonskalleterapin är att lägga ut dessa bilder här på bloggen. Jag har samlat ihop ett gäng och de ligger i ordningsföljd… Det börjar med en bild då oron över framtiden är stor... då jag inte riktigt vad som skulle ske. Sedan rakningen och därifrån till den blanka ollonskallen utan något hår på hela kroppen, som Sandra har lagt ut och som ledde till denna terapisession… till stubben som kom och sedan början av trollskallen. Ingen avsaknad av hår nu inte… inte någonstans…

Hur hamnade jag i detta?



















Nyrakad... som synes av håret på axlarna














Bilden Sandra la ut


























Jag välsminkad (inte ett hårstrå i ansiktet) och vännen Anneli










Kärleken och jag inför Pillas bröllop. Firar köpet av stugan i svit med bubbel och gegga i fejan..! Håret sakta på väg ut...









Sverigematch - dotra och jag. Håret växer saaakta...













Min fantastiskt snygga jacka måste ju få vara med!













Vuxit lite till!




















Nu...



Slut på ollonskalleterapin...


Phu!

6 kommentarer:

www.metrobloggen.se/sanbo sa...

och tjusig är du på alla bilder!

A-K sa...

Ja det är du verkligen!
För att inte tala om ditt nya utseende på bloggen, superfint!

A-K sa...

Jag som inte har börjat med mina cellgifter ännu förstår rädslan du har på den första bilden.
Jag blir skrämd över din "ollon-bild" - inte för att du ser hemsk ut utan för att jag snart är där själv.

Om en sisådär 3-4 veckor sitter jag där själv och är ett "ollon"! Och jag som har ett så stort ballong-huvud! Huga.

A-K

Anonym sa...

Jag håller med! Du är jättevacker!

:-D

Malin sa...

Tack för era fina ord! De värmer!
Kramar :)

Anonym sa...

Du är ju vacker på alla bilderna..

Men vilken känsla det är när håret växer ut...

Här finns mitt: http://pysan.wordpress.com/2009/01/01/nu-ska-man-lara-sig-att-skriva-2009/

Kram Pys