... har det snurrat i skallen. Snurrat på grund av en väns situation. Och av nya vänners påbörjade resor inom snoppogeområdet. De snoppogesystrar som jag har fått kontakt med genom snoppogan. Men mest av allt har tankarna upptagits av mina egna problem. Med en tonåring i huset skapas det ofta situationer som måste lösas. Den här situationen har varit på g länge och äntligen har lösningen uppenbarats. Eller snarare kämpats fram... Jag tror att alla är nöjda och ser fram emot lugnet.
Ibland när jag känner att jag bara måste skriva om en sak är det ett måste att vara kryptisk, för att inte lämna ut mig själv eller andra i min närhet. Men det är en konst att ändå se till att undermeningen kan läsas mellan raderna. Tro om jag lyckas och frågan är också om ni uppfattar samma undermening, eller om uppfattningen blir lika olika som det är personer som läser. Kommer jag någonsin att få reda på det?
Vid middagen satt tonåringen, hennes kompis och jag och pratade om en serie på tv:n. I fokus var skådespelarnas utseenden. Plötsligt sa sonen "Men varför håller ni på och pratar om deras utseende för? NI vet väl att insidan är det som är viktigt?"
Han är nio år...
Kärleken och jag sitter med varsin dator i knät och googlar på Koh Phangan... Koh Samui... och Koh Tao... Efter några dagar i Phuket är det nämligen på de ställena vi kommer att vara. Sola, bada, snorkla, läsa, snarka i solen, äta gott, göra utflykter och promenera på stranden... Sonen säger att han ska rida på en elefant. Det ska inte jag göra...
Detta kommer att bli en del av vår utsikt i Koh Phangan...
Sand att gräva ner tårna i...
JAG LEVER!
11 år sedan
2 kommentarer:
Vilka underbara bilder!! Kan nästan känna värmen o sanden under fötterna..:) Vad härligt att ha detta att se fram emot. Själv ser jag fram emot en vecka med besked om tumören, fast det är tungt så vill jag veta, men resan dit, USCH! .. Kramar
Åh, Monne vad jag håller tummarna för dig! Bamsestyrkekramar!
Skicka en kommentar