Jag tror att jag har ändrat mig, mamma kom och hämta ditt barnbarn! ;)
Inatt vaknade jag av att Max stod i dörren till vårt sovrum och sa att han mådde ”skitdåligt”. När jag tittade på klockan såg jag att den var 05.20 och jag nästan skrek till Royne att ”nu har det vänt – jag har inte vaknat en endaste gång sedan vi somnade. Åh, vad lycklig jag blir”! Varje natt i 3-5 dagar efter behandlingen så sover jag ca 1 timme innan jag vaknar och ligger ca en timme innan jag somnar om – fyy vad trött man blir av att sova så dåligt!
Fast nu var det Max jag skulle berätta om. Han väckte oss, sa att han mådde ”skitdåligt” och då klev jag såklart upp och vinglade in till honom (uppfylld av jag-har-sovit-mer-än-en-timme-lyckoruset). Jag hävde mig ner på hans sängkant och donade med snorpapper, nässpray, febertermometer och Alvedon och mitt i detta så nyser ungen den värsta nysningen jag någonsin varit med om. Han bara nös rakt ut, utan att vända sig mot väggen, vilket betyder att en hel hög med snorloskor totalt stänkte ner min ollonskalle… jag blev fullkomligt pepprad av hans SNOR. Jag vrålade så mycket man kan halv sex på morgonen och rusade in på toa där jag stoppade ollonskallen under kranen och tvättade… när jag kom tillbaka fick jag trösta sonen som mitt i feberyran var ledsen och säker på att han orsakat några övernattningar för mig på sjukhuset…
Som sagt… det går inte att akta sig för allt och alla och vem vill akta sig för min prins till son… oavsett om han pepprar min ollonskalle full med snor?
JAG LEVER!
10 år sedan
4 kommentarer:
jag bara skriker -fyyy fan vad äckligt samtidigt som jag asgarvar ! du e fan inte klok du e kanon som skriver så vi kan skratta och gråta ...
hoppas du stärker dig dag för dag, önskar ibland att du skrev ännu mer i bloggen för jag räknar dagarna mellan och när det gått lite längre mellan inläggen förstår jag att du lägger energin på dig själv och dina närmaste. Det gör du helt rätt i gumman.
Just nu går jag själv och väntar på ett telefonsamtal från leverantören av min klänning till du vet vad!!! Det är sååå spännande och du vet att jag hoppas inget annat förutom att han säger "ja" :)) än att ni ska kunna närvara.
Puss och kram så länge och du, här har du lite energi från mig <>.
Syns det inte vad det ska vara så är det elektriska strömmar... :))
ett tips till ett lugnare sammankomst är att den som telefonen ringer mest för betalar fikat!!! :)) jag hörde av Angela att det var öppen linje för er båda.... :))
Jag planerar komma ner den 7:e så det vore toppen om det finns en liten strimma hopp att få träffa dig då!!!!! kraaaaaaaaaaam
Hej Malin! Det är din gamla barndomskompis Annika Andersson här. Född och uppvuxen i Bollnäs, men numera bosatt i Norrköping.
Jag försökte hitta någon "kontakt-länk" i din blogg, men jag hittar inget så jag skriver här istället.
Så jobbigt för dig, men det kommer att gå bra. Med den positiva tanke du har finns det inget alternativ.
Jag bor i ett hus utanför Norrköping med mina två tjejer som blir 12 och 14 i vår.
När jag tittade i din blogg, och det dök upp foton, kände jag igen dig direkt!!
Det vore skojigt att få kontakt med dig igen.
Annika
Skicka en kommentar