Skit!
Att få cellgifter genom dropp var odramatiskt fast ändå läskigt. Det gjorde inte ont men en stark känsla av "shit, det är nu det sker. Nu är det bara att flyta med"
Att flyta med är inte lätt...
Märkligt att jag kan sitta där och småle... men vad ska jag göra? det är ju faktiskt bara att "gilla" situationen och göra det bästa av det.
Hur som helst så började jag må skit några timmar efter att vi kom hem i tisdags. Sedan började jag kräkas. Fy vad jag kände mig lurad - trodde att jag skulle må hyfsat någon dag innan det drog igång men icke. Sov knappt nåt första natten.
Igår var det bättre, kräktes inget mer men var trött så trött - trots det hade jag svårt att sova. Det är enerverande.
Sovit ännu bättre i natt men lika trött och halvt illamående hela tiden. Matintaget är inte stort, smörgåsrån och nyponsoppa. Kan inte äta eller dricka nåt som är varmt - blä.
Nu har jag klagat av mig och mamma: - jag har gått ett varv runt huset (tänkte gå två varv men orkade inte...), bäddat sängen och nu ska jag duscha. Efter det ska jag nog sippa lite mer nyponsoppa! :)
Tack alla för peppning och hejarop!
Igår var det bättre, kräktes inget mer men var trött så trött - trots det hade jag svårt att sova. Det är enerverande.
Sovit ännu bättre i natt men lika trött och halvt illamående hela tiden. Matintaget är inte stort, smörgåsrån och nyponsoppa. Kan inte äta eller dricka nåt som är varmt - blä.
Nu har jag klagat av mig och mamma: - jag har gått ett varv runt huset (tänkte gå två varv men orkade inte...), bäddat sängen och nu ska jag duscha. Efter det ska jag nog sippa lite mer nyponsoppa! :)
Tack alla för peppning och hejarop!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar