fredag 8 januari 2010

Sluta när allt är på topp!

Det känns lite så... eller ganska mycket faktiskt.
Som om det är dags att sluta skriva här nu.

Snoppogan är väck och det händer så mycket positivt just nu.

2010 kommer att bestå av;

Husbygget blir klart och vi flyttar in den 1 april.
Fyller 40 i maj - hoppsan.
Bäbisen väntas den 10 juni - får se om det blir 17 dagar över tiden som med Max... inte om jag får bestämma!
Gubben friade på tolvslaget så vi planerar för bröllop :) :) :)


Varför inte avsluta här och nu, när historien har ett lyckligt slut?
Klart jag planerar för fortsatt lycka men samtidigt känns det viktigt att gå vidare, att lämna snoppogan bakom mig och njuta av allt som väntar nu. Snoppogan kommer alltid att vara en del av mig och molnen kommer att skymma solen många fler gånger.

Men jag har lärt mig så mycket och det är jag tacksam för. Inget ont som inte för något gott med sig...

Kanske blir det en ny blogg.
En blogg om hus och barn. Barnspyor, blöjor och val av färger på väggar. Typ.

Vi får se. Jag funderar.

Idag är det dessutom två år sedan jag fick min första cytostatikabehandling (FEC).
Det är väl en bra dag att gå vidare på? Att liksom fira att livet faktiskt fortsatte.

Jag lever och jag bär på ett liv!

Sköt om er :)

17 kommentarer:

Isabelle sa...

Vilket underbart inlägg!
Missförstå mig inte, jag gillar din blogg och kommer självklart följa med om det blir en ny. Eller så följer jag dig på annat sätt, nu blir du inte av med mig ;)
Men inlägget är härligt, optimistiskt och vackert. Så fullt av lycka och framtidstro. Livet är fantastiskt, lev det här och nu. Allt gott till dig fina Malin. Stor kram.

Anonym sa...

Jag önskar dig av hela mitt hjärta bara det bästa livet kan ge.
Tack för att du fanns för mig.
Bamsekram till dig och lilla babyn.
Life begins at 40:))

Ps.Skall på min fösta kontroll nu i januari efter 3 månader.Fingers crossed:-)

Inger sa...

Vad härligt att läsa om sådan livsglädje och styrka. Jag har en bit kvar, har ju nyligen avslutat min cytokur. Jag håller med, jag önskar dig det bästa av allt.
kram Inger

Catta sa...

Oj vad du skriver underbart. Det riktigt "krullade" sig i magen om du förstår hur jag menar.
Jag önskar dig all lycka framöver med bäbis och bröllop och allt härligt som kan komma.
Är naturligtvis ledsen för att du slutar blogga,men förstår dina tankar.
Ha det gott i livet.
Många många kramar från catta

A-K sa...

En ny blogg tycker jag låter bra, en framåt blogg!
Å så håller jag tummarna för att bebben kommer två dagar tidigare, den 8:e är en mycket bra dag att vara född på =)

Kram på dig!

Agneta sa...

Du är fantastisk.Gläds åt ditt barn en otrolig gåva när man snart fyller 40. Jag vet. Njut av livet. Kram Agneta

Malin sa...

Isabelle, tänker följa dig jag med vet du :) Tack för fina ord!

Anonym, håller tummarna! Och tack du med för fina ord!

Inger, det värsta är ju gjort nu när cytotiden är över - grattis! Tack för dina ord!

Catta, kramar tillbaka och såklart tack för lyckönskningarna!

A-K, nu måste vi fasen få till en dejt snart! :)

Agneta, tack! Och ja, trots oron som ganska ofta försöker ta över gör jag mitt bästa för att bara njuta av tillvaron. Livet är ett mirakel!

Varma kramar till er alla!

Anonym sa...

Det hade varit jätteroligt att få följa dig i fortsättningen också, keep on blogging pliis! Jag funderar också på att bli mamma på nytt och är i din ålder, du är en förebild. Många kramar!

Anonym sa...

Lycka till med livet!Har följt dig rätt länge nu,och så härligt det blev.Själv är jag kroniker och får nog ta cellgift för alltid,men jag mår bra.
Anneli

A-K sa...

Lycka till och stort grattis till bebisen!
Ja, man kommer väl förr eller senare till en punkt när man har skrivit färdigt om skitsjukdomen.
Vi lever!
Kram på dig, vännen!

Cari sa...

Tack för att jag har fått följa dig och ditt liv.
Lycka till - det känns som att 2010 blir ett bra år för dig och din familj.
Hälsningar Cari

Kamilla sa...

Malin, så fint skrivet och lyckan känns igenom alla ord. Du har gått igenom det värsta och nu väntar det bästa. Du och ditt liv ger hopp till många, det kan gå bra det är du ett levande exempel på. Jag har följt dig sen jag själv blev sjuk och jag är oxå frisk nu. Det är tråkigt om du slutar blogga, det behöver ju inte bero på sjukdom och elände utan kan ju oxå bero på glädje och lycka.
Jag önskar dig all lycka framöver med bebis och allt, och hoppas få höra mer från dig om inte här så kanske på en ny blogg.
kram Kamilla

Anonym sa...

Helt rätt!
Lycka till med livet!
Kommar att checka av dig ibland på mailen!
Tack för all hjälp och stöd...
Kramar Johanna

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Malin sa...

Anonym, tack för fina ord och du; jag har ju lärt mig nu att snart 40inte är någon ålder :) så kör på bara!

Anneli, så tråkigt att du är kroniker - men jag är glad att du mår bra!

A-K, ja vi lever och det är en gåva :)

Cari, tack för att du har följt mig!

Kamilla, tack :) - jag har koll på dig genom din blogg!

Johanna, tack själv och jag har koll på dig med! :)

Anonym, plockade bort ett obegripligt mail bestående av krumelurer och bokstäver huller om buller... vill gärna se vad som står och om det var syftet: Gör om och gör rätt :)

Kramar :)

Unknown sa...

Härliga Malin! Det har varit roligt att följa din blogg. Du utstrålar sån värme och kärlek. Och din humor, som lyser igenom allt elände kan få mig att skratta på den pissigaste av dagar.
I början var det jobbigt att följa bloggen, så klart. Men ändå skönt att veta vad som hände i ditt liv.
Jag önskar dig all lycka i livet och hoppas att du en dag börjar en ny blogg.
Tusen kramar B.

HAGENS VITA VARDAG sa...

Malin! Är så otroligt glad för din/er skull! Njut av livet och allt vad det innebär...
***H Ä R L I G T***
Följer dig gärna i din nya blogg när det blir dax..! =)
Massar av kramisar från mig!