Svagt illamående och kraftigt berörd fast utan att ha haft den minsta tanke på det. Innan alltså. Konstigt ändå att kroppen och hjärnan reagerar så starkt. De båda minns. Långt därinne. Minnena som bleknat och nästan försvunnit dök snabbt upp till ytan… Reaktionen kom kraftigt och nästan hulkande. Omöjlig att stoppa. Dumt att stoppa för väl ute känns det i alla fall lite bättre. Konstigt och knäppt att tio minuter tidigare vara ovetande om kraften i minnena. Om att ifall de rätta strängarna berörs så blossar allt upp med full kraft.
Ibland inser man att intelligensen inte vinner över känslor och kvarglömda minnen.
I alla fall inte utan lite slitgöra.
Dags att jabba lite med molnen… och i rätt läge gå på knock out!
JAG LEVER!
11 år sedan
5 kommentarer:
Hej hopp lingonpuppa! hoppas behandlingen gått bra! är dte inte slut snart på den??
PUUUUUUUUUUUUSSSSSSSS
Vill se mer bilder från tjingtjong land!!!
Ja du, de där cellminnena är inte att leka med...
Men de bleknar. Förbaskat sakta men ändå säkert så bleknar de.
KRAM!!
Håller med Isabelle, cellminnen... fascinerande..
Hoppas det vänder fort så du får njuta av solen!
Det går inte att maila dig på hotmail-adressen, kommer tillbaka delivery failure..
Sköt om sig..
Kram
Häck väck våt fläck! Kram A-K
Skicka en kommentar