Det finns stunder – ibland sällan ibland ofta – som jag blir så vansinnigt trött. Det spelar ingen roll vad jag säger, hur jag tänker eller hur jag gör så fungerar det inte. Hur jag än vänder mig har jag arselet fram med andra ord. Fast jag börjar förstå att det förlösande ordet är JÄMKA för att det inte längre går att få det som jag vill. Trots att jag verkligen vet till 100 % att det är det bästa. Det är, som sagt, bara att jämka och hoppas på att det inte går åt helvete.
Släppa taget
Det gör mig trött
Och orolig
Och förbannat rädd
Åh, vad jag hoppas att grunden finns, att jag lyckats ge en plattform att stå på som är tillräckligt stabil. Annars måste jag tillbringa mitt liv med att hindra, fånga och/eller stötta. Nu när jag trodde att allt skulle bli lättare.
Plattformen, finns den?
JAG LEVER!
10 år sedan
1 kommentar:
TATT - det var ett uttryck som jag lärde mig när jag bodde i England och det är något som jag definitivt lider av. Ibland är det mer akut och andra studer hanterbart. Tired All The Time. Ska vi bilda en patientförening? ;)
Jag hoppas att du mår bättre snart i alla fall. Kram
Skicka en kommentar