Balans

Med ett stort leende såg jag den fina kommentaren från stora kramaren. Tack, det värmde :)! Jag vet att jag kanske lät lite grinig men jag står för det, ni är ganska kass på att lämna kommentarer och det är ju bra om ni vet att ingen blir gladare än jag när de plötsligt finns där. Nu handlar det ju dessutom bara om dagar som bloggen finns kvar… lite tråkigt känns det allt. Fast samtidigt så är det positivt eftersom livet går framåt och då måste man ju hänga med. Avsluta gamla saker och möta nya. Lämna det förflutna bakom sig…

Har inte duschat sedan efter-maten-promenaden, är full i gammal svett och luktar nog lite illa. Lyfte nyss upp armen och drog ett djupt andetag i armhålan och blir förvånad över att jag luktar gott… bra rollon…

Insåg att jag inte kan berätta så ingående om dagen men här kommer en liten och ganska ytlig del… Yang och yin, manligt och kvinnligt… Min snoppoga satt på höger sida, den sidan som enligt en del kallas den manliga – Yang. Har jag några trauman som har koppling till det manliga? Oh ja att jag har… Jag säger inget mer, vill ju inte lämna ut hela mig. Jag vill inte skrämma någon för detta handlar bara om mig och ingen annan. Det handlar om hur jag har tolkat något jag har hört. Om jag hade fått riktigt bra hjälp med att ta hand om mina tidigare trauman kanske jag hade sluppit snoppogan? Ja, vem vet? Ingen idé att hänga upp sig på det för då blir jag säkert fullkomligt galen.

Jag har förstått att genom balans i kroppen mår man bra. I balansen ingår såklart kropp och hjärna, allt detta ska må bra för att vi ska fortsätta att må bra. Det betyder bra mat, rörelse/träning och naturligtvis kärlek… Har med mig hem flera kokböcker och en bok om rörelse och träning, som två föreläsare här i Alfta har skrivit tillsammans. Underbara böcker. Jag önskar att alla skulle få möjlighet att åka hit men tyvärr är det endast ett fåtal som får den chansen. De som får chansen har alla gått igenom en resa som innehåller mycket smärta och sorg. Så kanske ska ni vara glada att ni inte behöver rehabilitering.

Nu längtar jag efter mina kärlekar. Min Max. Min Elin. Min Royne. Jag är tacksam över att jag får ha dem i mitt liv och nu tänker jag sova så att det snabbt blir imorgon och jag får komma hem till dem.

Blir minst ett inlägg till i alla fall!