Gå vidare...

... har jag gjort.
Men jag kommer aldrig att kunna lägga snoppogan bakom mig. Den är en del av mig, har hjälpt till att forma den jag är idag.

I och med återbesök i ytterligare nästan åtta (8!) år, så kan jag heller aldrig försöka sopa allt under mattan. Det är bra. Rehabilitering faktiskt. Men inför varje återbesök kommer ångesten krypande. Tro hur länge det kommer att vara så?

Så jag har gått vidare.
I juni föddes vårt lilla mirakel, Charlie. Vilken lycka!