måndag 31 augusti 2009

Sabla pucko!

Helt virrig idag på jobbet, ingen koll på något. Tur jag har bra arbetskamrater :)
Sov halvhyfsat så lite lyckades jag bryta mönster. Lite.
Samtal med min onkolog, inget konstigt med det alls. Hon klämde på hals, i armhålor och brösten... och hittade inget anmärkningsvärt. Phu. Stort phu.

Sedan gjorde jag något dumt. Jag frågade när man oftast får återfall... efter hur många år? Svar fick jag - "Vid två och fem år efter avslutad cytostatikabehandling kan man se en topp" Återfall kan ske när som helst men flest återfall sker alltså vid två och fem år.

Jaha, så var det med det.

Varför frågade jag?

Sabla pucko jag är!

söndag 30 augusti 2009

Dags igen

Snoppogekoll i morgon - blääää, läskigt men vad bra att de håller koll!

Oron kommer som vanligt, även om den inte är lika stark som tidigare.
Allt förbleknar. Tro om det komemr en tid när jag kommer att känna mig lika odödlig som jag gjorde innan snoppogan? Knappast, nu känner jag ju till verkligheten på ett helt annat sätt. Innan var jag ganska blåögd och förskonad från att bli påmind om min egen dödlighet. Trots mina tidigare resor ner i djupa mörkret, liknar snoppogan inget annat. Den har sin egen klass, sin egen nivå av absolut skrämselhicka. En rädsla som jag aldrig kan glömma. Även om den bleknar en aning. Med tiden.

Så nu påminns jag av det gamla spöket - det blir tydligare i sin skepnad. I morgon ska det tas prover, klämmas och pratas. Medan jag håller andan i mina tankar. Jag ser fram emot hemresan fråm sjukhuset och lugnet som kommer att spridas i min kropp. Har redan bestämt att det blir så. Lugnet i kroppen.

Först en arbetsdag med elever, som kräver hela min tankeverksamhet. Tack och lov. Om jag nu över huvud taget har en fungerande hjärna i morgon. Vet ju att natten innan koll inte brukar bjuda på särskilt mycket sömn. Invant beteende som kanske kan brytas denna gång?

Ja, klart att det mönstret kan brytas - mönster är ju till för att brytas. Jag kommer att sova gott i natt! :)

torsdag 13 augusti 2009

Speciellt för dig, Sandra!

Från en otroligt rolig blogg, kvinnan som skriver är halvt galen.
Det gillar jag.
Kolla in videosnutten men kolla framför allt in bloggen.
monasuniversum.blogspot.com