Räven

Livet går verkligen vidare.
Det är jag enormt tacksam för.
Spöket lurar bakom hörnet, jag känner det men det blir mer och mer genomskinligt.
Genomskinligheten blir mindre när jag blir påmind av olika orsaker.
Men jag passar på att leva livet.
Som sig bör.

Sent dök den upp. Rävungen. Sugen på kvällsfika tror jag minsann.
Och visst fick den lite i magen.
Dumt kanske men ingen ska behöva somna hungrig.
Tyckte sonen.

Han var lycklig.
Matade räven från handen.
Coolt!

Samma...

... fast olika...

Jag älskar dem alla!

Utsikterna alltså...





Härom dagen var klanen samlad och det blev låtsaskrig för barnen. Grannflickan 4 år deltog och när sonen låtsades slå sin kusin med lasersvärdet kissade grannflickan på sig av rädsla. Fast gick hem och bytte kläder och kom sedan tillbaka.

Redo för nya äventyr.

Månen

Månen var helt fantastisk i natt när vi körde hem från stan, efter bion. Klockan närmade sig midnatt och månen skapade en magisk stämning. Vi har alltid en otrolig utsikt!

















Vid sådana tillfällen vill jag ha en riktig kamera - som kan fånga "the moment".

När jag ska visa hur fina mina ärr har blivit vore det också bra med en sådan kamera... men ni kanske kan ana de fina ärren? Och kolla håret - det växer som ogräs!

Det är några...

...som då och då mailar mig och berättar sin historia.
Frågar mig till råds om olika saker.
Saker som ni vet att jag redan gått igenom.

Det är för er skull bloggen finns kvar.

Jag är så tacksam över era mail - även om jag önskar att ni slapp befinna er i den situation ni gör.

Den där jäkla "situationen" som ingen vill befinna sig i.
Snoppogehelvetet.

Av hela mitt hjärta önskar jag er en mild resa.
Behandlingstiden går fortare än vad man tror och snart kommer ni att bli starka igen.

Många varma styrkekramar
SnoppogeMalin :)

Rätt till?

Har jag rätt att planera för en framtid eller måste jag hela tiden tänka på att jag har risk för återfall?

Vem bestämmer det egentligen – och är jag blåst om jag själv bestämmer att jag vill leva mitt liv som frisk?
Leva som om jag inte har risk för återfall.

Vem som helst kan få snoppoga. När som helst.
Vem som helst kan bli överkörd av en bil eller snubbla och ramla så illa att livet tar slut.

Vad som helst kan hända.
Vem som helst.
Visst måste jag leva mitt liv som vem som helst?
Vad är det annars för mening?
Med att leva?